Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Griffon Barbet

Bli allt dummare eller försöka förstå?

Ju mer jag tar del av dagens människor i all dess skrävlande ilskna attityd i aningslösa resonemang desto mindre förvånas jag över dumhetens oförstånd i vårt ”ska-bara-ha-samhälle”.

Jag observerar, lyssnar, läser och försöker föra en dialog om förståelsens vikt av ett uttryckt avelsmål för att hållbart kunna värna våra många och olika rashundar. Men inser snart att när vi inte ens klarar av att hålla isär enkla begrepp som hjälper oss att skilja det ena från det andra, ja, då är det nog inte så konstigt att allt blir en enda stor blandad mix.

Om inte ett uttryckt avelsmål för en specifik hundtyp spelar ens den minsta roll då undrar åtminstone jag varför vi ens avlar och marknadsför rashunden som det bättre alternativet vid hundköp? Vi tror okritiskt och blint på det som står tryckt på hundens stamtavla. Om sedan verkligheten med uppenbar tydlighet visar på något helt annat, då sägs till oss drabbade att bara fortsätta tro och lyda makten. Nej, jag behöver inte längre fundera över alla märkliga och ologiska förklaringar som uppenbarar sig i den organiserade hundvärlden. Det som dock fortfarande förvånar är att en organisation omhuldar och tillåter dumhet styra och besluta tvärsemot evidens och bättre vetande. Ett system som blundar istället för att vägleda och utbilda kommer att fortsätta destruera både människor och rashundar. Ett nedslående resultat som medför att ett intjänat förtroendekapital också raskt förbrukas.

Jag vet förstås att det inom organisationen finns såväl passion som förnuft, erfarenhet och beprövad kunskap…men det är minst sagt hög tid för att låta visa upp mångt mycket mer av dem. Tillåt kunskap skina upplysande för att delas och spridas så att vi kan få till en något bättre balans mellan det som gynnar många än att enbart sätta spotlight på och lyfta några egocentriska få. Rötägg finns inom alla kategorier av människor och inte minst allsköns media är snara med att söka och ge dem sitt säljande utrymme….känslor är klick-attraktiva och drar till sig vår uppmärksamhet som frikostigt och generöst när vår hungriga girighet. Allvarets bakgrund och innehåll går som så oftast och tanklöst helt förlorat. Förhastade och felaktiga slutsater får råda allt emedan kunskap och en förståelig förklaring inte längre får plats på vår ”ska-bara-ha-lista”!




Barbet International Fact Check Group, Elaine Fichter

Trots allt. Sällan sedda och hörda, men dem finns. Intresserade som vill veta, lära och förstå. Några som briljerar inom ämnet barbet är Elaine Fichter och Leendert Bosman som gärna förklarar och delar med sig av både verifikation och driven kunskap. Du hittar dem som en grupp, öppen för alla som visar intresse, i ett våra numera mångtaliga mediakanaler.
Comments

Midsommar 2022

Tromtesundaviken glittrar midsommar 2022

Tromtesundaviken tindrar så inbjudande vackert under förmiddagssolen denna midsommarafton 2022. En gudabenådad ögonfröjd och inte ett endaste regnmoln i sikte. Solen strålar obehindrat, varmt och skönt. Eftermiddag och efterrätt är lika strålande fina…de svenska jordgubbarna är i sin solmognad söta och vaniljglassen svalkar med behag. Barnen önskar ett kvällsdopp och vi promenerar tillsammans mot havet och förundras över en dag som denna vilken lyst och värmt till allas vår glädje. Blekinges arkipelag bjuder på en skärgård med många öar och skyddade lugna vikar med inbjudande men ändå svalkande badtemperatur. Inte nog med det. SMHI lovar oss fortsatt sol och värme i alla dagarna tre.
Vi kan inte annat än önska en…

Midssommarfägring i full och skön blom
Koi och Neo Mahler svalkar tassarna i grusgropen 2022
Förmiddagens promenad gick över ett grustag där vattnet svalkar varma tassar en dag som denna.
Comments

Brist på utbildad personal inom djursjukvården!

Hjälpa eller stjälpa!


Svenska Kennelklubbens vd Kees de Jong uttalar sig bestämt om veterinärbristen i deras senaste pressmeddelande. ”Den här situationen är inte värdig ett land som Sverige och den måste få en lösning snabbt!”

Bristen på veterinärer och djursjukvårdare har sedan lång tid tillbaks redan uppmärksammats. Under semestertid och med allt fler nyblivna ägare till ”coronahundar” följer också en större efterfrågan på djursjukvård. Det som förvånar mig allra mest med SKKs pressrelease är att det inte tillägnas en enda viktig mening som upplyser oss om att veterinärer också tillhör en yrkesgrupp med hög självmordsfrekvens. Veterinärer som tampas med psykiska ohälsa på grund av djurägares obenägenhet att med sans och tolerans lyssna till fakta. En högutbildad yrkesgrupp som förutom sin valda specialitet också dagligen tvingas handskas med dumhet, hot och publik smutskastning från vårdsökande djurägare.

Finns det saklig grund till kritik ska den förstås och med all rätta också kommuniceras men i första hand och steg mellan berörda parter. Upprörda och missnöjda djurägare gör tvärsom. Vi väljer att publikt spy vår galla ansvarslöst ensidigt och fördömande enväldigt. Allt från uttalade personliga hot till att ”hänga ut” och baktala veterinär eller klinik på sociala medier. Råder det som idag stor brist på veterinärer så blir resultatet dystert nedslående. Yrkesgruppen decimeras än mer just på grund av djurägares inkompetens och usla beteende. Vi djurägare borde ta oss kragen, ge tid till reflektion och självrannsakan för att kunna uppvisa ett långt bättre omdöme. Vill vi värna våra älskade djur, då måste vi också värna den spetskompetens som utövar stöd och hjälp om vi ställs inför oturen att stirra olyckan i vitögat.



PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER
Sociala media ger var och en av oss en publik plattform att förmedla allt från egen glädje till vanmaktens frustration. Ett handlingskraftigt media som påverkar och omedelbart sprids. Ett media som också skapar och lever sitt alldeles egna liv avsevärt långt från en kontrollerande ansvarig utgivare som tar hänsyn till verkligheten i alla dess komplexa aspekter. I ett folkligt media som med kraftfullt tyckande vill synas, gillas och påverka är det lätt att vilseledas, missbedöma, misstolka för att omedelbart dra allt förhastade slutsatser. För en enskild individ kan mångtaliga och oemotsagda kommentarer bli plågsamt förödande. Har vi ens granskat, efterfrågat och samlat på oss fakta (från båda parter) innan dess att vi publikt serverar våra fördömande uttalanden och tanklösa beslut?

Dagens organiserade hundvärld liksom samhället i stort tycks ha tappat såväl verklighetsförankring som logiskt och sansat tänkande. Vad har hänt med den egna kapaciteten till att tänka och tänka om. Att nödvändigt som ständigt reflektera över skillnaden mellan åsikt och fakta. Håller vi misstag om ryggen och tillåter lögner fortgå utan varken faktagrund eller eget ansvar? Om så är fallet, då lär vi aldrig gå framåt. Vi skapar nya problem när vi istället borde hushålla mer för att effektivt nyttja och värna dem resurser vi faktiskt bjuds och har.

Jag är själv hundägare och känner så klart oro över vad än som kan kallas bristfälligt. En oro över att inte finna vägledande stöd och rådig hjälp. Jag är tacksam för veterinärklinikens goda mottagande och tillgänglighet som i nöd drabbat min hund. Jag ringer kliniken och får vid vår ankomst nästan omedelbar i all förklarande vänlighet både informativa instruktioner med snar hjälp. Ett scenario som jag ofta tänker tillbaks på då jag samtidigt erinrar mig min då ålderstigna numera döda mor vid ett liknande nödfall inom humanvården. Då fick vi vänta nära nog 10 timmar innan vi kunde lämna sjukhuset! För min mor en långdragen smärtsamt ansträngande väntan. Mor skulle vara fastande och där vi båda, knalt informerade, ombeds sitta på anvisad plats i väntan på tur och läkare.

TUNNELSEENDE?
Hundvärlden skryter, dömer och bestämmer gärna. Inte utan att jag funderar över vårt obalanserade samhälle och människors tiltade attityder. Hunden behöver näring, aktivitet, tillsyn och utevistelse. Allt emedan våra äldre sitter isolerade och utan minsta möjlighet till daglig utevistelse eller social gemenskap. Idag vet vi att människor inte bara mött döden ensamma för att genom flera år skrumpna till stoft i sina egna hem innan ens dödsfallet upptäcks. Men vem bryr sig? Var finns vårt helhetsperspektiv? Hur handhar vi våra resurser och hur prioriterar vi när våra resurser är begränsade och kunskapens medvetenhet totalt fallerar? Vi vill ha NU och av så mycket, men vet så illa lite! Vi bara gasar på i vår ”egna tillrättalagda bubbla” trots att vi alla ändå och till sist måste förhålla oss till och tackla verklighetens begränsningar när vi sårbara möter mörkrets bistra och kalla omständigheter.



Kära Kees de Jong,
Det som inte är värdigt ett land som Sverige är; När våra makthavare presenterar utvalda delar av helhetens verklighet och medvetet undanhåller andra. Trots det synligt uppenbara fortsätter vi att blunda för egna fel och brister. Jag är glad att åtminstone veterinärerna har ett kollegium som valt att upplysa allmänheten för att medvetet värna om och stödja sin yrkesgrupp. Ledsen för att media väljer att blygsamt uppmärksamma och än mindre förmedla. Flera veterinärer arbetar i ensam regi med svåra existensiella frågor och under ständig press om att allra helst utföra mirakel. Att handskas med livet i medgång är som alltid belönande. I motgång är livet komplext och aldrig enkelt. Naturens förutsedda som oförutsedda nycker kräver både insikt, tolerans och förståelse. Det finns inte en enda levande individ som i längden mäktar med att växa och sträva framåt i kylans motvind utan vare sig trygghetens värme, näring eller vila.

Kära makthavare,
Vill vi se en förändring i en för livet gynnsammare miljö måste vi också upplysa ärligt, tydligt och förståeligt. Var och en av oss förfogar över en vilja och ett eget ansvar. Ansvar inte enbart för sig själv utan också för sin nästa och vårt bästa. Dumhet kommer vi aldrig någonsin att kunna lära men okunskap kan med utbildning bli till ytterligare en stödjande och hjälpande hand. Ta vara på mångfaldens vägar och våra olika förutsättningar och resurser för att göra dagen berikande meningsfull. Bringa nästa generation förståelsens grund för tidens tand och lärdomar redan gjorda. Allt liv om än i detta sammanhang, en kort och begränsad tid, utgör en liten men om vi väljer att lära och upptäcka, en viktig beståndsdel. I en odödlig och ofattbart större sökprocess under pågående och ständig utveckling.

Comments

Stuck in a lie

Vieux Griffon Barbet Neo Mahler de la serve de la Chapelle d'Alexandre



When reality hurts both dogs and people and none seems to care. Not even those who should! A organized Dog World shut their eyes and ears and continues to preaching obedience to a system that nowadays with all kinds of proof have shown us failed.

If we are aware, we also have the opportunity to choose and deal with available and shared facts!
Is it time to admit mistakes made way back in history but also in our present? In order to make a change for today and the future? We need respectful, tolerant and most important skilled, unpretentious leaders who clearly can point with the whole hand of theirs! In order to explain and express why awareness about verified facts are necessary to change direction before it is all too late.

Open your eyes and use your ears. Start listening to those experienced, skilled, passionated but profound and hard working researches. Those so very rare souls and minds, whom can explain and provide us with independent, unbiased facts with well studied evidence.

But what the heck? Who is interested? When most of us anyway are following a fancy trend or a popular influencer who gains and prefer likes, fame and money way before shown facts?

Well, I know I am ignored. But I can at least use my creativity to try make an unread post to become read and hopefully also understood. This is Neo Mahler de la serve de la Chapelle d’Alexandre, A Vieux Griffon Barbet. A European and A Specific Working Dog Breed. Today nearly extinct due to now since many years verified but still today neglected facts!

People are easily manipulated and so was I. But the unskilled ones will hopefully one day learn and with knowledge and experience also become aware of the fraud done. When reality hard and naked strikes… those in charge will most certainly be struggling with ethics and values of theirs while explaining the truth to us whom been consciously or unconsciously fooled by those said to be fully trusted.
Comments

Vårens all fägring

KoiNeovitsippa22_520

Dagens promenad slingrar framåt, så vackert kantad av vårens alla vitsippor i sitt sköna fulla flor. Underbart är kort så vi passar på att njuta dubbelt i varje steg som tas under aprilsolens bländande ljus och värme.
Comments

Äggatid!


Äggatid med gulans livgivande kraft

Det befruktade ägget är den ultimata symbolen för liv. I liv gror styrka och tillväxt. Här föds hopp och förväntan. Kanske är det inte så konstigt att just ägget fått spela huvudrollen i vårt återkommande och årliga påskfirande. Ägget med sin centrala gula som likt solen när oss med all sin energirika och vårt livgivande ljus. Grabbarna Grus och jag välkomnar vårens segrande ljus, liv och högtid med att önska

En Himla God och Glad Påsk!


Barbet Koi och Neo Mahler april 2022
påsklilja som påskhälsning

Comments

Nästa till att firas!

Neo Mahler firar sina fem år, april 2022

Neo Mahler är en sällsynt filur
Och nu är det minsann hans tur
Att fira sina fem med jubel och bravur!


Neo Mahler inväntar snällt tills det är dags för skogsturen vår
Nu inväntar, om än en med koppel på, men alltid lika efterlängtad promenad under vårsolens sken i en sprittande och nyvaknad natur.

Blåsipporna visar sin fagraste sida i bastahagen 2022
Barbet Koi Olsson inspekterar årets vitsippor

Comments

Hipp Hipp Hurra!

Barbet Koi firar 10 år den 20 mars 2022
Comments

I en tid präglad av osäkerhetens oro

När storhetsvirus och kontrollbakterier invaderar, tydliggörs så också illgärningar som är svåra att förstå, om det ens går att begripa. Det spelar ingen roll om det handlar om ett av världens många länder och dess suveränitet eller om en enstaka sällan sedd och förstådd hundras.

Verkligheten är obalanserad, komplex och mångfasetterad. För ett enda land eller en ensam själ kan en trängd och svår situation bli förlamande övermäktig. Hur obetydligt litet det i sammanhanget än kan tyckas vara, så kan vi, trots allt, välja att visa vårt stöd men också hjälpa utifrån dem förutsättningar vi har.

Människan har flera och stora utmaningar att hantera för att säkra vår gemensamma samexistens och överlevnad. Likväl i det upplysta samhällets Europa hörs nu rysliga hot som stressar och skrämmer och där ett självständigt land respektlöst attackeras. En barbarisk dumhet som jag trodde hörde Europas historia till. Storhetsvansinnets blindhet kan aldrig bli annat än en destruktiv handling. Gång på gång har vi lärt oss att elände föder mer elände. Nytänkande och fri kreativitet kräver ett ständigt pågående arbete liksom en tydlig och envis vilja att värna om och tidsenligt finslipa på vår demokrati.

Idag när vi ser och hör hur Ukraina drabbas oprovocerat, brutalt och hänsynslöst av storhetsvansinnets destruerande kraft då är det viktigt vi andra har mod att ta ställning. Det ingjuter åtminstone mig hopp att se hur flertalet av världens länder vågar ställa sig upp för demokrati men också samordnat enas för att värna folkviljan och sanningens rätt. Ett brett samarbete för ett gemensamt mål som samtidigt drastiskt kan krympa utrymmet för ett bisarrt och elakt virus. I tung och svår motgång betyder gemenskapens stöd och hjälp mycket, ibland kanske det till och med utgör ett avgörande allt!

En röst är lätt att isolera och tysta men många tillsammans kan göra skillnad. Må det fria folkets vilja också respekteras! Vikten av tydlig och uppriktig kommunikation är som alltid lika nödvändig som värdefull. Om ingen vet eller har en aning, finns heller ingen till stöd och hjälp.

Kärlek, vilja, kommunikation och kunskap har förr visat sig framgångsrik och är än idag en lika kraftfull som energisk kombination! Ingen kan göra allt. Vi behöver varandra och varandras erfarenhet och kunskap.



Barbet Koi och Neo Mahler skådar Blekinge skärgård
Det är inte utan jag känner tacksamhet för slumpens öde som gav mig ett liv att leva i ett fritt land. Tanken svindlar när jag och min hundduo tillsammans skådar samma sol som vi delar med miljoner som befinner sig i krigets Ukraina. Ett gemensamt ljus som når var och en av oss som begåvats med liv av olika art och slag på vårt gemensamma klot. Får jag ännu en morgondag ges jag också möjlighet att välja. Så länge livet bär vill jag fortsatt förmedla en frihetens röst för kunskap och humanitet i sann demokratisk och hänsynsfull anda.
Comments

Hausse kan rasande snabbt bli baisse!

Eller med helt andra ord;
Kanske visar det sig att dagens girighet ont och skadligt bet sig själv i svansen.


Coronatider har som bekant möjliggjort att fler har kunnat jobba hemifrån och fler har som både sällskap och värdefull nytta också valt att införskaffa sig ett husdjur. Syns i minst i hundvärlden. Här har milt uttryckt efterfrågan på hundvalpar exploderat. Vilket i sin tur gjort att valpens inköpspris rusat hejdlöst uppåt. Enligt jordbruksverket har priset på hundar de senaste fyra åren dubblerats. Inom vissa raser och blandraser långt mycket mer. Det finns dock undantag. En grupp uppfödare sticker i detta sammanhang med tydlighet ut. Det är uppfödare av jakthundar som med sin saklighet tycks stå sig jordnära och förankrade i verkligheten då dem visar på en mer realistisk prisutveckling över de senaste fyra åren genom sina redovisade 19 procents höjning.

Hos mig gror och växer en tanke som leder till dystra konsekvenser. Idag kan vissa grupper som kanske har tid, utrymme och är i stort behov av både en stöttande och aktiverande hundvän inte längre ens se sig ha råd att köpa och äga hund. Jag tänker på Sveriges alla ensamhushåll, såsom pensionärer eller sjukskrivna eller dem som drabbats av psykisk ohälsa och där vi kloka av årens erfarenhet också lärt oss att hunden kan bespara samhället stora kostnader. Insamlad data har redovisat hur livet med hund befrämjar såväl kropp som själ till bättre hälsa och livskvalitet.

Hur tänker hunduppfödarna själva när de idag efter snabbt såld valpkull också skrattande går till banken? Om vi väljer att enbart vända oss till de pengastinna då blir marknaden också mycket snabbt mättad. Inte minst infinner sig ytterligare problem om ett förhastat hundköp nu inte var så väl genomtänkt som önskat? Unghundar som några månader senare kan ses omplaceras vilket också dagens verklighet påvisar. Hur långsiktigt tänker vi kring hundens många och olika kvaliteter och behov när vi också vet att snabba pengar förblindar? Är denna skenande prisutveckling en hållbar väg för seriös och trovärdig hundavel som lika ansvarsfullt ska gynna hunden och dess välmående? Ska hundägande bli till en klassfråga när vi genom sanslösa prisökningar begränsar marknaden och utestänger många från möjligheten att ens införskaffa hund?

Nej, ansvarsfull hundavel handlar inte om ”snabba cash” utan allra främst borde stå kunskap om och respekt för såväl liv som hund. Här uppvisar föredömligt uppfödarna på jakthund sin omtanke för hunden och inte minst för att bevara såväl sundhet som dess unika rasegenskaper. Här väljer man att sätta hundens arbetsförmåga och kvalitet i första rum och det med ett samlat förstånd om att hålla prisbilden på en mer sansad nivå.

REFLEKTERANDE EFTERTANKE
Drar mig till minnes en ledare i Hundsport där SKKs forna ordförande Pekka Olson förnöjt konstaterar att effekten av den propaganda som organisationen förmedlar glädjande nog också har lett till ett ökat medlemsantal i SKK.

Hmmm…kanske svaret är enklare än så…med alla nytillkomna ”Coronahundar” så vore det väl konstigt om det inte också avspeglar sig kortsiktigt i organisationens medlemsstatistik. Jag reagerade starkt på Pekkas ordval ”propaganda”. Nog vore det väl bättre om det istället stod upplysande information om hunden än att raljera över SKK och uppfödares tilltalande och koreograferade marknadsföring?

Detta i sin tur leder mig till en annan artikel där Ulf Uddman, numera SKKs forne VD, berättade om hur SKK blivit kallad till möte med regeringen som ville veta mer detaljerat om kennelklubbens arbete och hur SKK handgripligt verkar för en bättre hundhälsa? Uddman säger i artikeln att SKK och dess förändringsarbete kan inte gå snabbare fram än att organisationen får flertalet av uppfödarna med sig på tåget.

Hmmm…är det uppfödares tycke och smak som ska bestämma vägen framåt för våra många och olika rashundar? Är det inte faktabaserad kunskap kring hunden och dess välmående som borde vara allas vår gemensamma arbetsgrund och rättesnöre? Nej, uppenbarligen inte. Just hundrasen barbet är ett sorgligt exempel på hur en specifik hundras går förlorad i allehanda åsikter när man valt att inte göra historik och känd fakta tillgänglig för alla. Det är urvalets beslutande aktörer, organisation och uppfödare, som bär det allra tyngsta ansvaret om att medvetet och aktivt verka för en sund hund i en lika sund och hållbar utveckling framåt.

Utveckling tar aldrig paus utan fortgår oavbrutet. 2022 är redo och på gång och SKK har sedan en tid tillbaks fått ett nytt ledarskap som säger sig vilja arbeta mer transparent och proaktivt för hunden och dess välfärd. Tiden lär med all säkerhet visa oss resultatet av dessa nu uttalade intentioner. Själv hoppas jag på mer av verklighetsbaserad upplysning och långt mindre av ytlig och kommersiell propaganda.



Barbet Neo Mahler mitt i spåret...
Konst kan förmedla såväl verklighet som fantasi och vision. Reklamens marknadsföring väljer förskönat och medvetet att spela på vår tanklösa svaghet i omedelbar känsla. Låt Dig inte förledas till valpköp av enbart en bedårande ögonblicksbild. Bakom varje hundliv, från litet till stort, kort som långt, finns som alltid också en oglamorös verklighet. En historik som det är väl värt att lära sig mer om och som fördelaktigt kan gynna såväl människa som hund.
Comments

En fröjdefull helg!

Hercule di Barbochos Reiau de Prouvenco aka Barboche


Jul, jul, strålande jul. Visst handlar det mycket om tomtar, nissar, gran och klappar. Julskinka, mumma och knäck som avnjuts i en familjär och stämningsfull gemenskap. En högtid som sedan lång tid tillbaks bjuder oss på igenkännande i form av regelbundet återkommande sedvänja och tradition. Det är också en helg då vi i saknad skänker många varma tankar till dem som satt på stolar som numera fylls av en yngre generation. Så vad passar väl bättre än ett julkort av äldre årgång? Till Er från oss, här i förmedlad hälsning som gestaltas av Vieux Barbet Barboche.

God Jul & Ett Gott Nytt År!
Comments

Mycket vill årligen ha ännu mycket mer!

I am trapped in a mess - agraffi.com



Agria, Agria, Agria… Snälla Agria, nog borde Ni kunna tillhandahålla Era kunder ett förklarande och tydligt svar. Vad har hänt med rim och reson? Till exempel i uttalanden som att Er hundförsäkring är lika förmånlig som trygg genom hundens hela liv. Men ingen förmedlar att försäkringspremien på hund tycks stiga hutlöst för varje fyllt nytt år trots att utnyttjandet av tidigare års försäkring varit i de lägre häraderna.

Jag är evigt trött på och lika missnöjd med att ständigt bli avfärdad och bortkollrad i en mångfald av inövade och diffusa svar. Med en stundande ny försäkringsperiod för mina bägge barbeter så följer också nya ologiska och höjda försäkringspremier och självrisker.
Kois försäkring har stigit från innevarande periods 4 842 kronor och blivit till hela 7 350 kronor (en höjning om 51,8%, i kronor räknat + 2 508 kronor). Neos försäkring har från 5 241 kronor numera hamnat på 6 343 kronor (en höjning om 21,03%, eller i kronor räknat + 1 102 kronor). Hundarna har olika belopp i självrisk som båda har höjts om vardera à 100 kronor.

Kois försäkring har genom alla tidigare år varit en lägre summa om cirka 700 - 400 kronor under Neos försäkringspremie. En skillnad som jag trott berott på att Kois självrisk (självrisk, 3 250 kr) är högre än det belopp Neo innehar (självrisk, 2 350 kr). Hör och häpna gott folk! I år har helt plötsligt Kois försäkring med sin stadigt stigande och högre självrisk dessutom blivit avsevärt mycket dyrare! Den sammanlagda försäkringskostnaden för mina bägge hundar av samma ras är nu uppe i hela 13 693 kronor (en skillnad från föregående år då det sammanlagda beloppet löd på 10 083 kronor). Således ännu en betungande utgiftspost med en anmärkningsvärd höjning om 35,8% från föregående år eller i reda kronor räknat 3 610. Lägger jag sen till den sammanlagda självrisken för två hundar om 5 600 kronor som jag själv betalar innan dess att försäkringen träder i kraft så hamnar summan av kardemumman på nära nog 20 000 kronor per år för två styck barbeter. Om nu inte oturen skulle infinna sig, då det efter 135 dagar påbörjas en ny självriskperiod och med den hamnar summan långt över den sist nämnda.

Jo, jag har även i år frågat Agria om årets och deras generella kostnadsökning men inte heller inför denna försäkringsperiod kan Agria ge svar på ställd fråga. Agria svarar undfallande att en höjning beror på så många olika anledningar. Såsom en tillfällig och erbjuden rabatt som förfallit, hundens ras, ålder och så mycket mer av allsköns bla bla bla… Phhhuuu, säg mig den lilla envetna konsument som faktiskt önskar förstå och påverka sina egna omkostnader? Inte minst den som orkar stångas med och ta en högst marig dialog kring det som Agria diffust svamlar om men inte förmår att förståeligt kunna förklara.

Samtalet avslutas så med än mer av tomma ord. ”Klappa nu om Dina hundar från mig” säger Agrias telefonsvarande medarbetare… Från vem? Dem känner varken medarbetaren eller Agria?!! Mina hundar känner och förlitar sig till mig. Jag, som också till syvende och sist är den som beslutar och ständigt betalar. Jag som verkligen bryr mig och tar ansvar för dessa ovanstående två omnämnda lurventassar, barbet Koi och Neo Mahler.

Hade jag för fem år sedan vetat vart denna vrålhungriga försäkringselefant var på väg… Då hade jag istället sparat årens erlagda pengar i premier och självrisker i en egen förvaltad, flexibel och disponibel hundbuffert som idag med råge kunde betalt mina bägge hundars årliga veterinärkoll för fästingprofylax och vaccin som inte täcks av försäkring samt båda deras oförutsedda besök. Jag hade genom deras unga år hunnit bygga en trygghetens buffert för att också kunna säkra en god livskvalitet på ålderns gyllne höst och inför dess oundvikliga slut. Och om hälsa, liv och ödets nyck valt att spela till vår fördel, kanske till och med haft en ansenlig summa sparade för framtidens ännu oanade vägval.

Hur ska jag tolka försäkringsbolagens svårförstådda tal och texter? Hur ska jag hantera deras taktik och metodik? Finns där överhuvudtaget någon resonlig logik? Vem kan förståeligt förklara? Konsumentverket har nyligen granskat branschen och i deras publicerade rapport står att läsa om den begränsande ”inlåsningseffekt” jag syftade på i min och fjolårets artikel om hundförsäkringar där jag beskrev dilemmat med att byta försäkringsbolag till ett annat mer förmånligare bolag och avtal (”Mycket vill ha mer”, nov 2020). Konsumentverkets rapport påtalar dessutom både fel och brister i försäkringsbolagens marknadsföring och dess oklara utfästelser och diffusa undantag. [Konsumentverkets granskning finns här]

En människa kan aldrig stoppa en tung elefant… men tillsammans kan vi visa på en annan väg som fördelaktigt kan gynna alla inblandade istället för att enbart nära en enda redan stor och stinn sådan!

Livet handlar inte bara om hundar. Som jämförelse kan nämnas att min helförsäkring för bil kostar 4 200 kronor. Min årliga hemförsäkring för villa och lösöre med ”drulleskydd” landar på 4 256 kronor. Och min egen personliga olycksfallsförsäkring betingar en årspremie om 2 412 kronor.

Att ansvarsfullt införskaffa och äga hund är inte något för alla, det är jag mycket väl medveten om. Men att enbart göra det möjligt för en allt trängre grupp, oavsett om man har förnuft eller inte, kommer onekligen att sortera bort en hel del av oss som redan äger och sansat värnar om vår bästa vän. I vanlig ordning är det berusande girighetsviruset i ständigt omlopp. Det är också alltid människor som bygger och formger den krassa verklighet vi dagligen möter och lever i. Förutfattade meningar och förhastade slutsatser vilseleder och förblindar. Delad fakta och förståelig information kan däremot förklarande upplysa och hjälpsamt vägleda.

Withmythankstothemindfulness!

With my sincere gratitude to the brilliant, bright shining and for me unknown but sharp copywriter!

Comments

När höstmörkret rullar in

Rönn i höstfärger


Att utlova förändring men aldrig agera. Att ständigt bli förbisedd. Att mörklägga viktiga fakta. Att dra förhastade slutsatser. Att sprida hörsägen utan att egentligen veta. Att vägra kommunicera. Att inte visa tolerans, hänsyn och omtanke.

Att bli överkörd medför att jag går sönder. Dessa uppräknade är bara en liten del av många och fler ledsamma ATT… Som alla leder till samma trista resultat. Det är mänskliga handlingar, omedvetna som medvetna, vilka också obönhörligt som smärtsamt destruerar. Oavsett om det drabbar människa, djur eller natur så blir konsekvensen plågsam.

Det må gälla en specifik hundras eller något så allmänt omdiskuterat som allas vår jord och dess klimat. Vi blir ständigt och upprepat varnade om allvarets konsekvenser men likväl visar få av oss viljan att lyssna och lära för att kunna lägga om kurs och därmed förändra såväl våra vanor som attityder. Nej, istället väljer vi att blunda och skyller på allehanda ursäkter och omständigheter emedan vi ansvarslöst fortsätter i gamla fotspår mot avgrundens förödelse.

Ett omfattande förändringsarbete utförs inte av några enstaka få passionerade själar utan kräver insatser och ansvar från alla och en var. Ska vi vända på skutan måste vi tillsammans hjälpas åt. Uppriktigt och tydligt. Om än med olika insatser och förutsättningar men det är bara med gemensamma krafter för samma mål som ger oss möjlighet att i tid lyckas nå till trygghetens hamn innan dess att orkanen hinner ikapp för att dra oss alla djupt ner i mörkrets sank.

Kära vänner, hoppet sägs vara det sista som ger upp. Så låt oss framöver vandra i ärlighet för att gynna livet och dess unika mångfald.


Barbet Neo Mahler de la serve de la chapelle d'Alexandre
För mig är det alltid lika berikande som glädjande att uppleva och se hur delad kunskap, erfarenhet och envetet arbete går i riktning för ett uttalat, förklarat och införstått mål. Ovan i Vieux Griffon Barbet – Neo Mahler de la serve de la chapelle d’Alexandre.
Comments

Vilseledande formulering

Klickade mig in på sajten DogNews och funderar en stund med ett roat leende över den något satiriska undertonen i formulerad titel på tisdagens publicerade artikel (tisdag 3 augusti 2021).

DogNews_log
DogNews labradoodle
Faksimil saxat från sajten dognews.se 3 augusti 2021

En labradoodle är som så uppriktigt anges och likt namnet antyder - just en blandras. Till skillnad från rashunden saknar labradoodle såväl ett uttryckt avelsmål såsom en erkänd och standardiserad rasspecifikation. I ett befruktningsögonblick är det som alltid slumpen som avgör doseringens fördelning i arvets och valpens gener bland skilda raser i den angivna mixen hos de av uppfödaren utvalda bägge föräldradjuren.

HMMM… artikelns innehåll leder onekligen till vidare reflektion. Jag undrar just hur Allmänna reklamationsnämnden och svenska rättsväsendet skulle resonera kring en rashund som har en av FCI erkänd rasstandard och där man som jag med tålamod och tid också chockerad, överrumplad och överraskad uppdagar att här finns inte bara EN eller TVÅ utan flera rashundar och blandraser begravna? Barbet kategoriseras officiellt som rashund men är numera en opreciserad blandning och där det också saknas ett väldefinierat avelsmål. Hos labradoodle liksom hos rashunden barbet spelar inte rastyp någon som helst roll så länge uppfödare bara följer svensk lag och vad gäller barbet dessutom kennelklubbens regler och normer.

HUR INNEHÅLLET PRESENTERAS OCH TOLKAS
När kunskap brister och klargörande uppriktighet saknas då är det inte undra på att vi som godtrogna valpköpare låter oss förvillas av allsköns information. Drar mig till minnes en barbetägare, om det var i Canada eller USA har jag glömt. I vilket fall som, återberättades att DNA-svaret angav barbeten som en ”superblandras”. Tänk om jag och alla andra som inte var införstådda med en ”blandad rashund” skulle återkräva del av erlagd köpesumma? Sedermera, långt efter inköpet av min ”äkta” medelstora rashund i XL-format har jag numera lärt och kan därmed bättre förstå en brokig och infekterad bakgrund som föranlett dagens vida rasvariation.

Jag blir så trött, ledsen och förbannad när vi bryr oss mer om girig vinst än att respektera rashunden och att lära om och åtminstone försöka förstå den hund och verklighet som vi säger oss så aktsamt vårda och värna.

Åtta år av många frågor, förbryllade tankar och skrivna långa spaltmeter och fortfarande ingen som bryr sig om att presentera fakta. Att välunderbyggt kunna förmedla den sanna historien bakom en idag vilseledd och snart utrotad rashund som i avsaknad fakta och målbild under senare decennier diffust blivit till en variationsrik charmig och gullig blandras. Hur är detta scenario ens möjligt? I brist på uttömmande svar har jag ännu inte lyckats klura ut beslutsunderlagets sega trassel. Så istället får jag be Dig bolla den frågan vidare till Svenska Kennelklubben. Jag skulle också gärna vilja veta… och kanske, kanske är tiden kommen för ansvariga som tillät scenariot ske och fortgå, att nu sent omsider också göra en pudel?

Skulle vara intressant att följa fortsättningen kring artikelns spörsmål och ärendets krav i turerna runt en ”renrasig blandras” som i längre version ursprungligen härrör från Hallandsposten, september 2020. Inte minst för att röna om ärendet faktiskt gick vidare till tingsrätten och i så fall, hur det rådande domslutet löd?

Åsikterna är som alltid många och högst skiftande. Bevisens data ses sällan presenterad och förklarad. Under lång tid danad, numera en pågående utveckling och i varje ny dag av upplevelser så finns där som alltid både gammalt och nytt att lära sig mer om.


Om hur uppfödares kunskap, avelsmål och selektion av avelsdjur inverkar på såväl valpresultat som rashundens framtid.
Comments

Kalla fakta synar kulturen inom SKK

Delar av SKK har granskats av TV4 och Kalla Fakta som resulterat i två program om vardera 45 minuter. Den första delen sändes 15 februari den andra delen kommer att visas måndagen den 22 februari.


differences can also form a unity


Som både nöjd och kritiserande medlem av SKK välkomnar jag en oberoende granskning. Något som borde ske kontinuerligt både inom organisationen men också ur perspektivet från en helt oberoende aktörs objektiva men skarpa öga. Att studera, fråga, granska och analysera är nödvändigt just för att belysa, tydliggöra och komma tillrätta med brister, direkta felaktigheter och förödande övertramp.

Finns det problem och oförätter så måste vi också våga lyfta på locket och diskutera dem utan rädsla för hot om repressalier. Det innebär att i öppenhet visa att vi självkritiskt kan diskutera även dem svåra, komplicerade och ibland också obehagliga frågorna. Ingen av oss är felfri men vi har alla något nytt att lära. I ett växande föränderligt samhälle och organisation uppstår så klart också friktion och växtvärk med både fallgropar och problem som behöver synliggöras, dryftas och åtgärdas.

I en öppen och inkluderande organisation som vill samla mångas åsikter krävs att man bjuder på många öppna dörrar och har högt till tak. Förstås krävs också regler så vi är införstådda med dem ramar vi har att följa och förhålla oss till. Fakta bör vara den stabila grunden och arbetssättet sansat, tolerant och flexibelt. Människors oliktänkande bör ses som en resurs snarare än ett hot. Även om det skaver och ibland gör ont att möta upprörda meningsskiljaktigheter så är det just mellan dessa två som det också växer nya tankar kring möjligheter om förändring till gynnsammare utveckling.

BRISTER SJÄLVINSIKTEN?
Där det finns en framsida finns det också en baksida. Båda sidor är som alltid lika viktiga för att upprätthålla demokrati, rättvisa och balans i en fungerande helhet. Även om vi väljer att prioritera framsidan får vi aldrig försöka dölja innehållet eller bortse från vikten av baksidan. Om vi väljer att blunda för svårigheterna, då tippar balansen och baksidan kommer snart att överskugga allt det som framsidan har att bjuda oss. Framsidan är viktig men det är i mötet med baksidan som det skapas förståelse men också ny lärdom och insikt. Kunskap som kan främja både ett gott samarbete och en hållbar utveckling.

Just därför smärtar det att se och höra Pekka Olson och Ulf Uddman uttrycka; passar det inte så försvinn! Ett budskap som varken kommunicerar hänsynsfull kamratanda eller ett positivt utvecklingsklimat. De två högst ansvariga i SKK fick chansen att kunna välkomna och bjuda in till en mer lyhörd och ödmjuk dialog inom en ursprungligt god och mycket engagerad organisation. Precis som enskilda människor gör fel så gör också organisationer fel. Det krävs att vi kan lyssna på varandra och tala med varandra. Att komma till insikt om våra fel och brister är en förutsättning för att kunna hantera, åtgärda och framöver undvika dem.

Ulf Uddman sa i programmet att ”man är ansvarig för sina handlingar” Ja, det gäller inte bara den enskilda individen utan det ansvaret torde också gälla för en organisation och dess medarbetare. Att ta på sig sina rosa-färgade glasögon och subjektivt ge sig upprepat självberöm är inte bara provocerande utan blir till en hård käftsmäll för oss som redan tagit skada eller som sitter smärtsamt i kläm.

FÖRSTÅELSE OCH FRAMKOMLIGHET
Kärnfrågan och det som första programmet belyste har också jag mött men som Olson och Uddman med visad förvåning inte kände igen. Kulturen inom SKK som visade hur beslut tas på egna antaganden eller som att tysta röster och leda dem under radarn. Istället borde vi faktagranska, synliggöra, förklara och diskutera för att skapa förståelse men också visa handlingskraft för att åtgärda och stävja svårigheter och dumheter. Inom SKK brister förmågan till självkritik. Missbrukar organisation eller funktionärer sitt förtroende och gör övertramp måste vi också kunna ge kritik för uppmärksamma och åtgärda felaktigheter. Vi behöver inte heller förbjuda allt vi ogillar utan istället mer tolerant visa på möjligheterna med att göra vägen bredare och framkomlig för fler. Det vill till ett förändrat kulturklimat som inte tränger, tystar och skrämmer utan istället frigör utrymme för att tillsammans kunna växa. Här behövs ett gynnsamt klimat som välkomnar både ros och ris. En anda som uppmuntrar till uppriktighet för ett bredare samarbete kring just det gemensamma intresseområde som samlar oss: Hunden.

I STUNDENS HETTA
Efter första programmet sände SKK live på sin facebooksida med möjlighet till kommentarer och frågor som besvarades av SKKs presstalesman. Ett bra initiativ för att möta såväl spontana funderingar som synpunkter från programmets tittare och intresserade. I denna utfrågning visade dessvärre ansvarig presstalesman exempel på just det som Pekka Olson och Ulf Uddman nyss själva pekat ut som brott både inom och utom organisationen. Ett talande färskt skolexempel som visar hur lätt det är att göra fel när tid stressar, sans tryter och känslorna tar över. För några slätas det snabbt över med en ursäkt och för andra väntar en utdragen seg process som resulterar i långt allvarligare och tunga konsekvenser.

Det känns som att det är dags sluta kasta skit på varandra. Bättre vore att höja blicken och inte minst från den egna tribaliseringen inom organisationen SKK som först och främst sluter upp till varandras försvar och fördel. Ett stort och förödande misstag, när det första momentet egentligen borde vara att lära oss lyssna till och därefter hantera och tillvarata kritik. Vi behöver lyhört lyssna för att förstå och inte minst utkristallisera det egentliga problemet och dess grund för att också finna bra och hållbara lösningar. Det är ur kritik vi kan uppmärksamma svårigheter för att klargöra och åtgärda dem och inte minst lära för att näringsrikt och frodigt kunna trivas och växa. Har vi gjort fel får vi också agera för att ställa till rätta – en god regel för såväl organisation som individ.

Bli en aktiv lyssnare!
Comments