Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Barbet Français

Barbet Coccolina

In memoriam Coccolina 2020


2020 är på många sätt ett prövningens år. Det är också året då vi tog ett sista farväl av våran Mac. Många långa mil söderut hamnar vi i Frankrike där en god vän delat hundlivets många år och tagit adjö av två älskade vänner och följeslagare. Vi har sagt ett fridens farväl till charmören Guy-Guy därefter till vår kärvänliga lilla Big Mac och nu färdas de tre orden till godhetens Coccolina.


Jag har, tar del av och möter dagligen arvet från Coccolina och hennes livsgärning. Koi Olsson och Neo Mahler har sina olikheter men här finns också likheter och gemensamma nämnare. Tittar jag i stamtavlan finner jag namnet Ermengarda aka Coccolina som Kois farmor och som Neos farfars mor och mormors farmor.

Barbet Coccolina och hennes historia lärde jag först känna genom omsorgsfullt nedtecknade och beskrivande meningar. Hon kom från Italien och namnet Coccolina är ett italienskt ord som betyder kelig och kramgod. Några år senare kom så också tillfället som ledde till en träff i verkliga livet. Ett möte som bjöd på möjligheten att bilda mig en egen uppfattning.

Coccolina må ha varit den till storlek minsta av denna barbetflockens mödrar men hon var onekligen den allra största som en sansad och säker individ i flockens samling. I sin balanserade karaktär och vis av ålder utstrålade hon lugn och trygghet till hemmaflockens härliga dynamik. En högst inbjudande och livfull positivitet formad av flera barbeter i härligt samspel och över olika åldrar. En skön, trygg och kramgo Coccolina är och förblir en kär minnesbild som jag bär med mig och med ett leende också gärna plockar fram.

En liten, rustik, smidig och observant barbet av stor och vänlig karaktär ägandes ett namn som tryckts i mången barbets stamtavla i flera länder. Nu sällar sig barbet Coccolina till en svunnen generation som bringar avtryck i nutida liv men också i data till givande svar för framtidens frågor och val.

I stunder av sorg, tomhet och saknad söker vi också en meningens röst. Likt den som säger oss att glädjas åt allt det som vännen gav och generöst fortsätter att ge. Kära minnen består och ett arv lever vidare i nya generationer.

Crowded2017_520
Coccolina och Neo Mahler på språng
Coccolina och Neo Mahler 2017
Barbet Coccolina aka Ermengarda
Ermengarda aka Coccolina. A name written in many barbet pedigrees in several countries. An beautiful echo of the past to inform today and no matter which uncertain way we choose to go forward – she will continue to serve the future.

Memories and hearts
Comments

Förvirrande kostnadsutveckling!

mixad oordning
Förvirringens mixade oordning…




Efter telefonsamtalet till Agria där jag uttalat mitt stora missnöje om hutlös kostnadsökning i mina hundars försäkring kom det några dagar senare ett nytt försäkringsbrev som också visar att priset justerats neråt. Min försäkringsperiod löper från 1 december och ett år framåt.


Beskrivning och jämförelse
Kois försäkring innevarande period och år – 3 519 kr
Neos försäkring innevarande period och år – 3 934 kr


I försäkringsbrevet för kommande period och år som jag först skickades och chockerat mottog;

Kois försäkring 2021 – 5 487 kr (55,9% ökning jämfört med föregående år
och i kronor, + 1 968)
Neos försäkring 2021 – 5 940 kr (51% ökning jämfört med föregående år
och i kronor, + 2 006)
Den fasta självrisken ökade med 200 kronor för vardera hund.
Kois fasta självrisk ökade från tidigare 2 950 till 3 150 kronor.
Neos fasta självrisk ökade från tidigare 2 050 till 2 250 kronor.


Efter kontakt med Agria och i mitt uttalade missnöje ges jag en ”kampanjrabatt” om 10 % med uppenbarligen ytterligare en justering neråt. I mitt nu senast gällande försäkringsbrev står ett nytt pris att läsa;

Kois försäkring 2021 – 4 842 kr (37,6% ökning jämfört med föregående år
och i kronor + 1 323)
Neo försäkring 2021 – 5 241 kr (33,2% ökning jämfört med föregående år
och i kronor + 1 307)
+ den ökade självriskkostnaden om 200 kronor för vardera hund.
Min och kommande periods merkostnad för två hundar är + 2 630 kr och motsvarar ungefär det belopp som jag tidigare erlagt för lilla Mac ( 2 590 kr). Det faktum att jag nu bara har två hundar mot tidigare tre innebär inga som helst ekonomiska konsekvenser för Agrias intäkt men desto mer påtaglig och kostsam för mig.
(I jämförelse med det nya försäkringsbolag som jag funnit är den konkurrerande uppstickaren, trots Agrias rabatt och prissänkning, fortfarande både billigare och förmånligare.)


Agria justerade priset neråt men kostnadsökningen på bara ett enda år är fortfarande markant stor. Det specificeras inte heller hur stor Agrias och årets ökning generellt är utan i försäkringsbrevet skrivs bara nytt pris, tilläggen i rabatternas olika procentsats och att min flerhundrabatt upphört. Som så ofta vanligt är det svårt att utläsa och därmed också svårt att få en god överblick av beräkningens grund för årets prishöjning.

Vad händer nästkommande försäkringperiod? Upphör ”kampanjrabatten”? Ja, på sätt kan det kanske göras ytterligare höjning som inte blir så iögonfallande tydlig som årets och således också tillhandahåller Agria ett snabbt tillgängligt motiv för att kunna försvara höjningen? Vad händer för dem som inte protesterar utan bara godtroget och snällt betalar? Kanske just detta är grunden på vilken problemet med skenande kostnader egentligen vilar? Sätter vi för stor tillit till dem som vi tror oss lugnt och betryggande kunna lita till? Kanske borde Ni upphöra med förvirrande rabatter och olika pris för olika hundraser och istället göra prisskillnad utifrån typ av människa, i våra krav, önskemål och vanor?

Kära Agria, vi hundägare behöver från Er liksom från veterinärer ett långt mycket tydligare underlag i specifikation på de många kronor som Ni glupskt vill ha av oss godtrogna hundägare. Båda parter är inte sena med att utnyttja vår okunskap och välvilja för att låta egen vinstpott växa. Lär oss istället att bli mer rådigt medvetna, kritiska och handlingskraftiga så att alla som vill och har förutsättning också ges råd att äga och låta vårda sin hund genom hela dess liv.

Och Agria… jag undrar fortfarande hur stor Er och årets generella kostnadsökning egentligen är?
För mig hamnade efter ”kampanjrabatt” den slutliga höjningen på bara ett år, i ett medelvärde uträknat gemensamt för båda hundar och i två decimaler på 35,29%. Ställt mot veterinärernas 20% i kostnadsökning över dubbla tiden det vill säga två år så står det mellan dessa båda parter helt klart att Agria tar minsann priset vad gäller den nu skenande kostnadsutvecklingen!
Comments

Mycket vill ha mer!

Kivra signalerade att ett nytt brev från Agria står att finna i min digitala brevlåda. Tanken hamnade genast hos lilla Mac som lämnade oss i våras och därmed också det faktum att hundgruppen min nu har decimerats från tre till två individer. Nästa försäkringperiod kommer åtminstone att bli mindre betungade än den ledsamma förlusten av en kär och trogen vän. Trodde jag…

Döm om min chockerade förvåning när jag öppnar dokumentet och finner att det nya försäkringsåret för två hundar är nästan 1 500 kronor dyrare än totalen för innevarande försäkringsperiod som omfattar tre hundar.

I Kois försäkring har priset på ett enda år ökat med hela 56% och Neos med 51%. Jo, jag har både protesterat mot och är medveten om att kostnaden för veterinärvård har blivit dyrare. De snabbt stigande kostnaderna för veterinärvård har jag med rätta sett dryftas och kritiseras i många sammanhang. Särskilt när kostnaderna för att hålla hund blir allt dyrare…inköpspris, veterinärvård, försäkringar, daglig tillsyn, foder och diverse andra kringkostnader som hejdlöst ses springa. Det mesta tycks rusa raskt trots att det är brant uppåt. Har hundägare blivit en lukrativ kassako? Varför ifrågasätter och protesterar så få hundägare? Finns det överhuvudtaget någon oberoende som faktiskt granskar marknaden? Kanske är det just i avsaknaden av tankekraft, granskning och protester som gör att marknaden i hundvärlden tycks ha en blomstrande ekonomi. Uppfattas hundägare som så urbota dumma att vi fritt kan mjölkas på pengar utan vare sig verifikation, kontroll eller redovisad förklaring?

Bara de senaste två åren har veterinärvårdskostnaden enligt försäkringsbolagen ökat med närmare 20%. Men kära Agria, Ni nöjer Er inte med den höjningen utan visar på mer än det djärvt dubbla ställda mot dessa skenande veterinärkostnader. Från bara ett år till nästa visar Ni på en närmare 56 procentig prisstegring i en tecknad hundförsäkring som kan förklaras av vad?
Ett 10-tal procent må vara kompensation för ökade veterinärvårdskostnader, några ytterligare procent kanske kan förklaras med att min flerhundsrabatt försvann i och med Macs frånfälle men det är fortfarande ett stort hopp till detta nya pris som utkrävs och utöver det så höjer Ni dessutom den redan höga och fasta självrisken!

Är det inte dags att skippa alla flotta kringarrangemang, fördummande floskler och dyr reklamproduktion och kostsam reklamtid med gulliga valpar och rara kändisar? Fokusera istället på det Ni säger Er arbeta för… en trygg hundförsäkring som borgar för gott stöd och god vård för våra husdjur om otur och ohälsa skulle drabba oss. Jag avstår mer än gärna en dyrt producerad reklamfilm i digital grattishälsning från farbror Bagge och Agria dagen då mina hundar firar bemärkelsedag till förmån för en lägre självrisk och rimlig försäkringskostnad under mina hundars levnad.

Ska vanligt folk inte längre ha råd att äga hund? Ska vanligt folk inte längre ges en resonlig möjlighet att sörja och kunna söka vård för sina införskaffade husdjur? Jag har protesterat och uttryckt mitt missnöje till Agria men jag fick inga svar på hur stor Er generella ökning egentligen är och inte heller ett klart svar på vad som föranlett en på ett år mer än 50% ökning mer än att det ser olika ut för varje enskilt fall. Jag erbjöds en rabatt på min försäkring om 10%. Åtminstone en god gest men likväl, en uttalad förklaring saknar jag fortfarande. Agria som med rätta kritiserat veterinärvårdens skenande priser, nog är det väl rimligt att också Agria kan ge svar på frågan om egen grund till försäkringens hutlösa höjning?

Har Du bara tillräckligt med kulor så får Du vara med i vårt gäng… Jag hör denna dumhetens stämma allt oftare och i olika sammanhang. När jag köpte hund tyckte somliga att bara ett visst klientel ska få lov att köpa valp från just deras ”fina” uppfödning. Precis som om den omsorgsfulla enkla människan inte längre duger som hundägare trots ett påvisat gott omdöme, engagemang och insikt för att planera och prioritera för att kunna hålla hund och nära ett kärt intresse. Som om överflöd av pengar och fina titlar skulle borga för förnuft och livslång omsorg…?!! PFFFT!!! Förnuft kan inte köpas för pengar. Förnuft handlar om god tankeförmåga, engagemang, förståelse, reflektion, kunskap och utbildning.

Nej, det är nog inte så konstigt att hundvärlden är så tiltad som den uppenbarligen är nu när ingen längre tycks ifrågasätta och granska. Människors perspektiv är lika osmickrande och hejdlöst skev som den tanklösa hundvärld samma människor genom sina handlingar skapar.

Jag har funnit en billigare och förmånligare försäkring i ett nytt bolag som inte lockar med kändisar, rabatterande medlemskap eller gör skillnad på ras utan satsar mer på hunden som individ. Istället erbjuds en lägre försäkringskostnad, längre självriskperiod och lägre självriskkostnad till och med flerhundrabatt vid redan två hundar. En försäkring som dessutom hjälper med ersättning vid djurlivets tunga slutskede. Jag hade omgående bytt för bättre villkor till ett lägre pris. Problemet är att jag har två vuxna hundar. Tidigare veterinärbesök, konsultation och undersökningar kan därför ge upphov till eventuellt framtida svåra tolkningsfrågor om vad som mina hundar kan tänkas haft sedan tidigare och innan dess att jag tecknade försäkringsavtal med ett helt nytt, annat bolag. Nu blir jag därför fast i den försäkring jag tecknade vid olika tidpunkt men för två, utan anmärkning veterinärbesiktade, valpar. Jag vill förstås undvika otydliga klausuler och svårlösta tolkningsfrågor som i värsta fall kan leda till att jag står utan ett betryggande och heltäckande skyddsnät för mina nu två vuxna hundar.


Till alla Er som köper valp och söker en trygghetens hundförsäkring; Gör en grundlig jämförelse mellan de idag många försäkringsbolagen och välj inte efter tidigare meriter och av gammal vana. Hundförsäkringar är en snårig och svårförstådd djungel men här finns onekligen tusenlappar att spara och samtidigt erhålla både bättre och förmånligare försäkringsvillkor hos nya uppstickare och hoppfullt konkurrerande bolag.

Till Agria vill jag återigen uttala mitt missnöje och frågan kvarstår; Hur stor är er och årets generella prisökning? Även med erbjuden 10% rabatt så är nästa försäkringsperiod chockerande mycket dyrare än nuvarande, varför?

Till alla oss aktörer som på olika sätt involveras och hanterar våra husdjur; Det är dags att göra gemensam sak och arbeta för allas rätt till rimliga kostnader och villkor för djuren i vår ägo. Så att vi med förnuft och reson också kan sörja för dess välfärd - från liv till död.

Barbet Koi håller koll på barbet Neo Mahler.
Mina två idoga granskare som inspekterar och håller koll, barbet Koi och Neo Mahler.
Comments

Upplysande typer

Pudel avbildad i The Dog Book, 1909.
Stor och ståtlig kungspudel, foto lånat ur The Dog Book (1909) författad av James Watson.

Barbet Pataveau, 1891.
Barbet Pataveau, här illustrerad av Paul Mahler i Les races françaises de chiens d’arret (1891).

Barbet Moustache, äg. Cuvelier, 1904.
Barbet Moustache, 1904.

Barbet Sangria, 1995
Barbet Poppenspaler’s Sangria, 1995.

Ulysse_ef_520
Barbet Ulysse di Barbochos Reiau de Prouvenco, son till Sangria ovan, har inte ett spår av pudel i sin stamtavla och som därför blev föremål för heta diskussioner då att han nekades att reproducera just av samma skäl hos dem styrande som förespråkade en helt nydanad pudeltyp - barbet moderne.



Bilder kan förmedlande tydligt beskriva och lära ögat att skilja en rastyp från en annan. Griffontypen står till sin exteriör, funktion och sitt rörelsemönster i skarp kontrast till den mer högresta och eleganta pudeln och för all del också till den mindre men mer satta spanska vattenhunden.

Emmanuel Boulet (1840-1897) är upphovsman till den idag utdöda rasen griffon boulet. En välbärgad och jaktintresserad herre som visade på stor passion och engagemang för sina jakthundar av griffontyp. Egentligen ville monsieur Boulet inte skapa en ny ras utan istället fortsatt försöka bevara men förbättra exteriör och jaktegenskap hos griffon d’arrêt français à poils longs, vilken dessutom delar ett nära släktskap med barbet.

Emmanuel Boulet och hans Boulet Griffon
Club du Griffon Boulet, Paris 1905.
Marco, ägare Emmanuel Boulet.

Marco var av griffontyp och dessutom den rashund som kom att bli den allra första att skrivas in i LOF (Livre des origines françaises), den franska kennelklubbens stambok. Idag står Marcos uppstoppade kvarleva närmast bortglömd och förpassad till dammets hyllplan och lagerarkiv på ett museum i Emmanuel Boulets födelseort Elbeuf, Frankrike.


Förvisso på holländska men med hjälp av google translate blir översättningen fullt förståelig. Här är länken till en välskriven och intressant artikel om just Emmanuel Boulet författad av Ria Hörter.




NatK&mom_72
Svårigheter kan överbryggas. Här är sitter nutidens ättlingar till barbet Sangria och Ulysse. Nat K till vänster och hans mor Iabada till höger.

Vid rara tillfällen kan man i dagens barbet, dess senare och luddigt märkliga rasmix till trots, återfinna och se dokumenterat bevislig typ och drag av ett förbisett, snart förlorat, men ursprungligt arv. I kunskap, engagemang och omsorg hos uppriktiga införstådda uppfödare och hundägare bor möjligheten att bevara och åtminstone försöka att öppna framtidens dörr också för en utrotningshotad specifik rashund.
Comments

Engagemang

Vieux Griffon Barbet Thelma Lou
Vieux Griffon Barbet är en bland dagens flera hundraser som är utrotningshotad. Idag uppmärksammar jag minnet av Thelma Lou som kom att bidra till min insikt om det svåra dilemmat för en okänd och förbisedd hundras i en av människor regerad hundvärld.


Idag är det Mikaelidagen, ärkeängeln helige Mikaels dag. Vi säger grattis till Frans och Frank som i dag firas tillsammans med vår svenska kanelbulle. Den fjärde oktober ärar också en italiensk munk vid namn Franciskus av Assisi. Den av påven helgonförklarade Franciskus kom att ses som djurens beskyddare. I hans välsignade namn tog ett gäng italienska ekologer initiativet till att redan år 1931 utnämna den fjärde oktober till djurens dag.

Ekologerna ville med dagen uppmärksamma dilemmat för all världens utrotningshotade djurarter. De insåg också att bara genom medvetenhet kan vi skapa ökat engagemang och på så sätt värna mångfalden i djurvärlden. Vi måste först bli medvetna om problemet för att kunna åtgärda det. Dagens irrande människor hade varit hjälpta av ekologernas kunskap, munken Franciskus medvetna godhet men också av ärkeängeln Mikael som utan rädsla stod emot det onda för att värna det rätta.
Comments

Den enes bröd den andres död

Faksimil från webben och Plosgenetics
Länken nedan leder till PLOS GENETICS där författarna har sin artikel publicerad i sin helhet.
https://journals.plos.org/plosgenetics/article?id=10.1371/journal.pgen.1008956


En intressant studie som också säger något om värdet av raskunskap och selektion i avelsarbetet. Det är en vetenskaplig rapport som genetiskt studerat den australienska labradoodlen. I sammanfattningen redovisas att labradoodlen efter bara några senare generationer visar på ett DNA som har långt mindre av labrador utan istället helt övervägande är den av pudel. En slutsats som författarna hävdar är ett resultat av uppfödares prioritering och selektering till förmån för just pudelns flera attribut och särdrag som t ex en mjuk krullig päls.


Att en ras kan absorberas av en annan har införstådda sedan länge insett och används med fördel från tid till annan genom att tillföra en annan ras med nytt blod för att på så sätt stärka rashundens hälsa och samtidigt ändå värna om och bevara den ursprungliga rastypen. Men det förutsätter förstås att man är kunnig och väl medveten om den hundras man avser sig vilja stödja och bevara. Genom att både före och efter inkorsning också skolat selektera för en specifik typ i det uttryckta avelsmålets riktning.

Denna vetenskapliga artikel fick mig att tänka på det internationella barbet symposium som hölls i Frankrike år 2012. Många nationer närvarade däribland Sverige. Här gavs en möjlighet att påbörja arbetet för att reda ut trasslet bakom dagens barbet som också har mycket av pudel i sitt DNA. Professor Bernard Denis från den franska kennelklubben uttalade klart och tydligt att barbetens morfologiska typ är den av griffon. Här fälldes också, till någras förtret, den nu omtalade kommentaren; ”If you want dogs that looks like Poodles – Buy A Poodle!”

Ledsamt nog ledde inte symposiet till den nödvändiga öppenhet som krävs för att kunna värna en specifik hundras. Efter insiktsfulla ord tystade återigen några småpåvar ner dilemmat med vår rådande kunskapsbrist som vi nu sedan länge behövt åtgärda. Vi borde medvetet söka, förmedla och tillgodogöra oss kunskap. Kunskap som krävs för att genomtänkt kunna stödja en förbisedd och missförstådd hundras på ruinens brant.

Också dagens barbet tarvar i snaraste nytt blod. Men här har etablissemanget inte ens klart för sig vilken av nu många typer som ska värnas och bevaras. Senaste inkorsning med fransk välsignelse gjordes i Finland och var en spansk vattenhund. En ras som redan tidigare finns i mixen bland flera andra raser i dagens barbet. Ett märkligt val som ingalunda går i riktning för att värna en ursprunglig och apporterande hundras av griffontyp. Men valet kanske gjordes med avsikt för att stärka den nykonstruerade, långt från utrotningshotade men pudelbaserade Barbet Moderne? Svårt att veta eftersom ingen särskiljer och förklarar.

De senaste 40 åren är en sanslös röra inom den berusade barbetvärlden och där vedertagna termer och begrepp ges en helt ny innebörd och betydelse. Få är dem som innehar förmåga att tydligt kommunicera faktauppgifter för allas vår förståelse. Historik och data är inte bara förnöjsam kuriosa utan helt nödvändiga för ett sunt avelsarbete. Historik och data utgör basen för att kunna specificera och därmed också urskilja en erkänd hundras från en annan.
Comments

Hundens vecka

Hundens vecka 2020 på Åhus brukshundklubb

Det är hundens vecka! Så vi var flera att samlas på vår lokala klubb under måndagskvällen. De flesta för att testa olika prova-på-aktiviteter men också vår grupp som redan förra måndagen påbörjade en fortsättningskurs i lydnad. Klubben och hundens vecka kör däremot aktiviteter veckans flesta dagar och bjuder såväl hund som dess förare att delta och prova på olika grenar och moment. Ett välkomnande och rikligt smörgåsbord i många och olika aktiviteter står uppdukat för oss och våra hundar. Sätt kopplet på och ta hund och tillfället i akt för ett kul och inspirerande besök hos Din lokala brukshundklubb.

Therese och hennes ståtliga rottweiler pojke
Vår tränare Therese lägger ribban högt och visar med egen hund hur olika moment bör utföras.

Smörgåsbord för våra hundar
Kvällens dignande smörgåsbord…

Ett smarrigt smörgåsbord dukade också vår tränare upp för oss i lydnadsgruppen. Idag skulle det tränas stadga, inkallning och impulskontroll. I en ruta på 10x10 meter tillhandahölls allt från köttbullar, bollar, allsköns leksaker och träningsredskap till två styck fat till bredden fulla av koskit. Genom denna ruta av allehanda dofter och lockelser skulle vi träna inkallning med våra hundar. Hunden lämnas sittande på en sida av rutan emedan föraren går över till den andra för att därefter kalla till sig sin hund. Hunden som helst ska komma direkt till sin förare utan att inspektera eller käka på någon eller tugga på flera av alla uppdukade frestelser.

Hundträning på Åhus Brukshundklubb
Bollen lockade allt för mycket…men med övning kommer färdighet och nästa gång lyckas det bättre.

inkallning på Åhus Brukshundklubb
Hundträning på Åhus Brukshundklubb
Hundträning på Åhus Brukshundklubb
Hundträning på Åhus Brukshundklubb
Vi som står runt och väntar på vår tur funderar stort hur vi ska ta oss an kvällens utmaning.
I coronatider väl utspridda men i våra hundaktiviteter är det ju också så som vi vanligtvis tränar.


För någon blir lockelsen för stor andra klarar det galant och jag funderar febrilt hur jag ska få en ständigt hungrig, leklysten, nyfiken och sniffande Neo Mahler utan stopp genom denna avancerade ruta. Vi har gjort något liknande förr och Neo har då kvickt som ögat snott med sig något som låg nära till mun under sin väg till mig. Jag får ta till min redan beprövade nödlösning. Jag kallar in och vänder ryggen mot Neo och springer allt vad benen bär i riktning framåt och hoppas stort på att Neo ska välja att följa efter mig istället för att stanna vid alla uppdukade godsaker. Strategin var rätt och Neo Mahler tog sig utan stopp igenom rutan. Säkert undrande vart knasiga matte var på väg nu när vi lämnar allt det goda och spännande bakom oss. Men jag hade en snabb och väntande belöning och det blev mycket beröm, lek och köttbulle för hans väl utförda bedrift. Han klarade till och med, fast med nöd och näppe, i min ständiga påminnelse att också sitta kvar på plats i mitten av rutan allt emedan jag fotograferade.

Efter smörgåsbordet väntade fler övningar som platsliggning i grupp och linförighet genom att sansat och samlat gå fot i koppel. Budföring, där hunden skickas ut till en annan mitt emot stående person på kommandot ”marsch” och därefter från sittande position återvända till sin förare på samma kommando. Vi skulle också träna momentet ”runda” där hunden på kommando ska sändas ut för att själv ta sig runt ett anvisat objekt som en kon, stolpe, sten eller ett träd för att sedan återvända och sätta sig hos sin förare.

Barbet Neo Mahler tränar stadga och impulskontroll
Barbet Neo Mahler i lydnadsträning på Åhus brukshundklubb
Hundträning på Åhus Brukshundklubb
Många skratt i roliga men mariga utmaningar och bra jobbat allesammans. Vi syns igen nästa måndag och det är inte utan att jag undrar vad Therese klurar ut som moment inför nästa veckas övning. Samtliga canipage i gruppen kunde efter kvällens skolade träning ta välförtjänt vila och sussa väldans gott.
Comments

Just saying...

Barbet Koi with a banana in good grip

Here is one site with facts
and another one

Comments

På tal om uppriktighet

Barbet Koi och Neo Mahler attraheras av samma doftfläck
Den som söker han finner…


Barbet i dag är rashundvärldens alldeles egna pudelblandning som unikt nog också innehar stambokförd status och rasregistrering. Ingen från organisationen informerar om den oklara mix och oenighet som står att finna bakom dagens barbet och som har sitt senare ursprung i okunskap, maktmissbruk, flera olika raser och uppfödares skilda målbilder. Organisationen väljer trots detta att använda sig av den anrika historiken från en gammal specifik hundras för att marknadsföra och sälja in en nydanad variationsrik blandras.

I oviss och opreciserad dosering, är dagens barbet en korsning mellan den erkända ursprungliga hundrasen (Vieux Barbet Français) och den senare nybildade pudelblandningen (Barbet Moderne). Dessutom finns inslag av ytterligare raser då båda dessa från början skilda raser till sin population varit begränsat små och som därmed krävt input av nytt blod för att undvika inavelsproblematik. En input som av olika skäl inte finns registrerade förutom i ett fåtal och för en novis svårfunna fall.

Själva grunden och styrkan med att välja en rashund är ju främst att man vill försäkra sig om hundens bakgrund, typ, funktion och innehåll. Jag vill förstås veta att jag får det som utlovats. Jag vill inte i efterhand upptäcka att jag köpt en alltför stor hund om jag påläst och medvetet valt en hundras som till storleken är liten. Eller vice versa. Läser jag in mig på och väljer en drever vill jag ju inte senare och frustrerat upptäcka att hunden som fullvuxen egentligen är en opreciserad blandras som till storlek och utseende liknar en tax.

GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP
Man kan ju tycka att det mest elementära - som att uppfödare vet och kan förmedla vad det är man avlar med och för - borde vara en självklarhet inom en organisation som SKK som propagerar just för rashund och dess fördelar. Är flera raser blandade i en ytterst liten och begränsad raspopulation får det förstås också syn- och kännbara konsekvenser. Konsekvenserna tilltar då kunskap om hundras och inblandade övriga hundraser dessutom brister eller helt saknas. I stort sett ingen väljer att informera om den senare komplexa historiken bakom en hund som marknadsförs och säljs som en anrik apporterande fågelhund. Dem som, oftast av egen erfarenhet, väljer att sakligt ifrågasätta för att åtgärda detta handhavande förminskas och ignoreras. Tycke och smak fortsätter att regera från själviskt styrande tron och fåtalet är dem som visar genuint intresse för hundrasens ursprung och egentliga bakgrund i denna verklighetens bisarra situation. Såklart! Delar ingen på facit. Ja, då är det också lätt att hävda precis vad som helst.

Vid tidpunkten då jag köpte min första barbet hade jag trots min gjorda hemläxa (i brist på viktig information som fortfarande saknas) ingen aning om alla raser och vitt skilda uppfattningar som låg till grund för hans liv. Det anade jag först när valpen växte sig väldigt stor och mäkta stark. Jag valde en medelstor ras just därför att jag vill försäkra mig om att INTE få en större hund än det jag kontrollerat kan hålla och viktmässigt bära. Vid våra senare besök och deltagande på hundutställning såg jag med egna ögon och kände med mina händer den vida variationen mellan hundarna inom hundrasen. Alla delade lockigt till krulligt hår i olika varianter. Under den vidlyftiga pälsen av varierande densitet och textur rörde sig vissa elegant trippande och var lika nätta som en pudel. Andra påminde mer om en rundlagd spansk vattenhund. En tredje hade rustikt korrekta proportioner men var så stor och tung att resten såg ut som ospecificerade unghundar som stod på tillväxt. Ytterligare en fjärde minner om innehållet - lite av många.

ENTRÄGEN VINNER
Nåväl, många frågor och år senare gjorde jag ett nytt och andra försök att köpa den ras och hundtyp som jag i förstone sökt och läst in mig på. Nu var jag av egen erfarenhet förberedd och därmed också införstådd med rasnamnets snårigt otydliga och tudelade bakgrund. Jag har blivit kunnig nog att skilja fakta från åsikt och lärt mig att gallrande sortera för att finna en uppfödare som känner ursprunget och uppriktigt kan berätta om bakgrunden till egna tikar men också hanar som involveras i avelsarbetet. En uppfödare som i vederlagd kunskap tillvaratagit generationers erfarenhet och som också väl känner rasens många svårigheter. En målmedveten uppfödare som tidigt tagit ställning och förståeligt kan förklara sitt valda sätt att arbeta för en specifik hundras. En påläst och intresserad uppfödare som uppriktigt förmedlar och vet att valpar sprungna ur en blandad raskompott har mindre förutsägbarhet och kommer därmed också i större utsträckning att skilja sig åt i storlek, vikt, utseende, karaktär och funktion.

Bakom en sedan länge stabiliserad och förutsägbar rashund vilar många gemensamma krafter från intresserade själar och flera decennier av selektion i ett tålmodigt och målinriktat arbete. I framgång som motgång. Med siktet inställt på ett och samma önskade resultat - en väl definierad hundtyp. Med nyvunnen kunskap och insikt gavs mig så också ett sällsynt tillfälle med möjlighet om god utdelning i en valp som tillika vuxen har stor chans att hamna nära ursprunglig typ och karaktär.

BESLUTSAMHET
Ett står emellertid uppenbart klart; Det finns ingen ”quick-fix” som snabbt återställer flera decennier av fel och brister. Tvärsom, innebär det ett långsiktigt samarbete för ett gemensamt uttalat och väl beskrivet mål. Ett arbete som kräver tolerans och öppenhet med full insyn, dokumenterad och faktabaserad raskunskap, erfarenhet och tålmodig selektion över många generationer. Det vill säga OM organisation och uppfödare har för avsikt och vill att rasen åter ska stabiliseras till en identifierbar ras bland numera många typer och hundraser. I nuvarande barbetvärld har uppfödare inte ens enats för att tydligt uttrycka vilken av nu många typer och varianter som önskas och eftersträvas. Alla är ju SÅÅÅ charmigt söta! Och hur ska det göras? När dem flesta inte ens är transparenta nog med att ärligt upplysa om den faktiska rasblandning som numera avlas, bedöms och saluförs som renrasig. Kanske av rädsla för att i nästa led stöta sig med en valpköpare som tror att just deras unika barbet är rättesnöret för en ras som extremt få känner och faktabaserat kan definiera. Eller kanske med obehag stå till svars inför dem som söker och vill ha en förklaring? Nej, det duger inte och löser heller inga problem att hävda att man ingen handlingskraft har och därmed lägga allt ansvar på någon annan. Granskad och redovisad fakta som i öppenhet görs tillgänglig för allas vår kännedom kan däremot göra stor skillnad för såväl hund som människa.

Att utnyttja okunskap för egen vinning är inget nytt. Det existerar och pågår dygnet runt, världen över och inom alla samhällsklasser, kategorier och områden. Med andra ord ett väl känt och vanligt förekommande samhällsproblem.

ETT RÅD PÅ VÄGEN
Söker Du en redan stabiliserad och förutsägbar rashund då ska Du inte välja hundrasen barbet. Satsa då istället på en av många redan välkänd och sedan länge väl beprövad och etablerad rashund. Spelar förutsägbarhet och verifierad bakgrund mindre roll? Ja, då är barbet ett alternativ bland många. Vill Du värna barbet? Lär om dess tudelade och skilda historik, ta riktning på endera, sök mer fakta, var medveten om dagens mix, förhåll Dig källkritisk och allra viktigast, var uppriktig! Att vara korrekt informerad och införstådd med den krassa verkligheten ökar medvetenheten och minskar risken för utnyttjat missförstånd och oanade överraskningar. Eller som den upptäckt gjord i livet med min första barbet. Som resulterade i en chockerande men förklarande ny insikt med tung och stundvis smärtsam svår konsekvens.

Du vet vad Du får! Så lyder svenska kennelklubbens utvalda och första argument för att prioriterat välja en dokumenterad och registrerad rashund framför andra oregistrerade hundar. Ett bra argument om det överensstämmer med hundens förmedlade data och historik. Men om rashundens data och historik fallerar? Ja, då fallerar också argumentet som felande och totalt faller pladask. Liksom jag, som förlitat mig på felaktiga och overifierade uppgifter.

Två skilda typer av rasen barbet
Vieux Barbet Français och Barbet Moderne
Mankhöjd och vikt varierar inte enbart på om det är en tik eller hane utan mer beroende på urvalets tidigare hantering och dosering mellan alla mixade raser och okända hundar i dagens barbet. Här finns stora tikar och mindre hanar och tvärs om. Bilderna ovan visar två fullvuxna hanar i olika mått som längd, höjd, bredd och vikt. Just för att återspegla något lite av den idag variationsrika mix som alla går under rasnamnet barbet.


Vem kan definiera och specificera en hundras eller två?



Vieux Barbet Français

Barbet Moderne


Faktakunskap ger inga snabba cash men söta hundvalpar gör… Vem bryr sig om kunskap och tillförlitlighet när inte ens våra kennelklubbar inser att dem binder ris åt egen rygg genom att vägra lyssna och fortsatt blunda?

Comments

Den medvetna lögnen är den värsta lögnen

Barbet och Krausli - två olika raser skiss Leendert Bosman

Rasstandard barbet svensk översättning före och efter 2017


Jag blir bekymrad när jag ser hur barbetvärlden försöker rättfärdiga sina egna halvsanningar genom att skylla på andra. Som när man tydligt väljer att undanhålla information och därmed försöka försvara eget arbete genom att lägga allt ansvar på någon annan.


Att undanhålla eller ändra nödvändig information är inget annat än ett uselt arbete som också resulterar i svåra konsekvenser som t ex vanföreställningar som leder till växande nya problem. Ju längre lögnen ges utrymme att växa och härska desto större blir också skadan den åsamkar. Att skapa en verklighet byggd på myt och lögn är i långa loppet ohållbart just därför att sanningen är som solen. Himlen kan vara dystert molngrå eller helt nattsvart men likväl, solen finns ständigt närvarande. Natt blir till dag och efter regn kommer sol.

Sanningen är trygg och stabil, solid och vattentålig. Sanningen räds inte ljuset och står sig stadigt väl mot både halvsanningar och lögner. Sanningens ständigt brinnande låga lyser väg och bygger alltid på individens eget ansvar om att vara genuint uppriktig.

Halvsanningar och lögner i barbetvärlden borde hanterats allaredan då de först uppdagades…ju längre lögnen tillåts styra desto trassligare blir konsekvensen för såväl hund som människa. Vi bär alla ett ansvar men det allra tyngsta vilar hos dem som officiellt säger sig vara bäst rustade för att organiserat förvalta och värna rashunden.

Må denna lögnens bubbla snart brisera emedan tid finns att reparera. Ett instabilt system som kraschat behöver också åtgärdas innan dess att vi trycker på knappen för en välbehövlig omstart.

Sol invictus sol och sanning är oövervinnerlig
Comments

Upplysande historik

CNM_520

Bakom Neo Mahler vilar många generationer av passion och samarbete för ett gemensamt och definierat mål. Här finns också uppfödares idoga arbete i felsteg och framsteg. Kunskap och erfarenhet som dokumenterats och omsorgsfullt sparats. En historik som än idag kommer till god användning med avsevärd nytta för den som väljer att använda sig av den. Kunskap som inte bara är till uppfödares fördel utan också för mig som valpköpare och hundägare. En känd bakgrund gör att vi bättre förstår vår egen hund i dess funktion, utseende och karaktär. För mig har historiken varit hjälpsam. Det är kunskap som bringat mig insyn i en komplex situation och som dessutom bjöd mig möjlighet att göra ett informerat val i en mixad och högst otydlig verklighet.

I upprinnelsen till Neo Mahler vilar ett välformulerat och medvetet avelsmål om att ödmjukt som varsamt hantera generationers erfarenhet med god hänsyn tagen till dagens alla nya rön för att sammantaget värna en och samma specifika rashund – Vieux Barbet Français.
Comments

Hundintresse

Årets hundintresse för pudelblandning i graf


Grafen ovan visar hur intresset för tre hundvarianter som har pudel gemensamt rört sig under det senaste året. Datan är hämtad från Google Trends. Den blå linjen i botten är barbet. Den röda linjen är cavapoo som också visar en påtaglig peak men förklarad när kronprinsessan offentliggör sitt medvetna hundval. Den gula linjen som utan kunglig glans bemästrar både den blå och den röda är labradoodle.


Intresset för de båda blandraserna är påtagligt större än den blå linjen i botten som visar intresset för barbet. Helt naturligt då barbet är en ännu relativt okänd ras med en ytterst begränsad population. Dessutom är det en ras som av människor dragits i olika riktning. Dagens barbet en blandning av den gamla ursprungliga Vieux Griffon Barbet och den senare nybildade pudeltypen Barbet Moderne. Några uppfödare avlar för att åter närma sig den gamla typen och andra avlar för den nya och en tredje bortser helt från typ, karaktär och funktion för att satsa mer på avel av efterfrågad men ospecificerad hund.

Intresset för att lära om och verklighetsförankrat informera om hundrasen är obefintlig. Däremot marknadsför man gärna barbet för att skapa en ökad ”vill-ha” faktor för en ras ingen kan definiera. Ahhh, jag glömde berätta; Den är ju förstås tilltalande gullig. Man vill tydligen skapa ett behov som uppfödare varken kan tillgodose eller försvara.

Vi borde istället göra tvärsom. Skynda långsamt för att hållbart och förståndigt hjälpa. Att ta väl vara på tiden vi har för att också hinna insiktsfullt lära och inte rusa åstad för att hejdlöst agera inom ett område vi ännu inte till fullo förstår. Först behöver vi lära känna rasen och dess bakgrund. Som förespråkare av rashund behöver vi ta ställning så att vi kan precisera vilken av de båda typerna som det avlas för. Kontrollerbara fakta behöver redovisas så att inte bara uppfödare utan också köpare kan göra ett informerat val. Vi borde uppriktigt berätta om rasens senare trassliga och tudelade bakgrund och därmed göra människor införstådda med rasens i dag vida variation. Värna genom att upplysa och förklara. Berätta vad vi kan göra för att på bästa sätt stödja två okända hundraser på drift där båda saknar en angiven destination.

Hyckleriet i barbetvärlden är totalt. Ingen vill tala om en trasslig bakgrund. Alla vill istället framhäva sin egen förträfflighet. Här vill man skapa intresse för att sälja, sälja och glänsa, glänsa. Vad hände med intresset för kunskap och utbildning för att värna och bevara? Pengar, publicitet och ära är uppenbarligen mer lockande än att värna en missförstådd och utrotningshotad hundras. Det märkliga i sammanhanget är att just detta utspelar sig inom en organisation som säger sig arbeta för rashunden. Snacka om dubbla budskap!

Mycket av det som hänt inom rasen barbet är oåterkalleligt men vi har fortfarande en möjlighet att lära, tydliggöra och förbättra. Just nu, innan problem och komplexitet vuxit sig övermäktiga och då rasen ännu är liten ges ett utomordentligt bra tillfälle för barbetvärlden att agera grundligt, hållbart och med ett sansat förstånd.

Vill vi, kan vi välja att redovisa hela bilden kring en trasslig historia. Att med ansvar tillstå fel och brister men också ta lärdom från dem. Vi kan inleda ett arbete för att reda ut tovor genom att faktabaserat upplysa, förklara och vägleda. Vi kan välja att stödja för att hjälpa.
Valet är fritt och ditt!
Comments

Vi hyllar sommarljuset

Naturens blomster i samlad midsommarbukett

Svenskt midsommarväder, ömsom sol och skurar. Idag också med inblandning av mullrande åska. Vädret må vara nyckfullt men sommarens ljus som gör dagen rikt lång är i timmar och minuter noggrant givet och välkommet. Av hundar och mig alltid lika omtyckt som hälsat. Nu ska sommarens ljus i glädje firas och ånjutas.
Vi önskar en skön midsommar!

Barbet Koi och Neo Mahler, midsommar 2020
Comments

Ett kärleksfullt sista farväl

Maestro Mac i fulle rulle i sanden på Åhus strand


Var och när livscykeln ska slutas är allt som oftast skrivet i stjärnorna. Men som djurägare har man ur djurskyddssynpunkt en ledsamt svår och viktig skyldighet att beakta. Det där om att ta ett betungade beslut för att låta avsluta ett djurliv som är smärtsamt och utan livskvalitet.

Beslutet ska inte tas för tidigt men inte heller för sent. Det handlar om att osjälviskt först och främst se till djuret och djurets subjektiva upplevelse för att därmed också kunna ta ett beslut inom ett för djuret skonsam och rätt tid.

Även om det av kända anledningar är väntat så är ett slutgiltigt farväl alltid känslofullt och tungt. Mac har sedan 7 års ålder haft problem med sin ömmande artros i benens många leder. Med hjälp av träning och smärtlindring har han fått några rörligt goda och extra sista år. Under våren och nu närmare sitt tolfte levnadsår började dessvärre problemen bli allt mer påtagliga. Smärtlindringen gav sämre effekt. Mac blev allt stelare och det blev svårt att röra sig fritt och ledigt. Han visade också tydlig svårighet i att komma till ro vid vila. I samråd med veterinären som följt oss genom många år möttes vi i samma dystra slutsats. För mig ytterligare ett memento mori (en fras på latin som betyder; kom i håg att du är dödlig). För Mac närmade sig snabbt tidpunkten att sluta samman hans livscykel.

Beslutet är till syvende och sist mitt ansvar för Macs välmående och därmed också mitt att i tid fatta. Att bestämma, ringa och boka tid för döden är ett mycket, mycket besynnerligt göromål och samtal men likväl en nödvändig och barmhärtig förberedelse och åtgärd när smärta tilltar och livskvalité raskt tynar. Med ytterligare två hundar i hemmet i min täta och nära hundtrio så valde jag att ta avsked på veterinärkliniken. I en svår och tung stund är det gott och värdefullt med en fin och förtroendefull relation till veterinären. Att respektfullt som sansat med samlat lugn bemöta både Mac och matte så att den sista gemensamma stunden blev hänsynsfull, trygg och värdig.

För en älskad Mac ett besök där han haltande men nyfiket snusade runt i klinikens mottagningsrum som vid vilket annat av våra veterinärbesök. Det var just hans drivande lust som gjorde beslut och avsked tungt. I sinnet var han ännu klar och tillmötesgående. Uppmärksammad alltid lika svansviftande glad. Det var kroppen hans som smärtade och inte längre bar.

En allra sista passionerad stund i lugn och närhet så att Mac fridfullt med stilla ro kunde lämna hämmande smärta för att nu träda de fria energiernas ändlösa vidder.

Tack för allt, vännen vår!



In memoriam Maestro Mac, 2020
Comments

Då och nu

Historical timeline Vieux Griffon Barbet, Elaine Fichter


MED TACK TILL mor Iabada och far Froggy och deras gemensamma matte. Det är på dagen exakt tre år mellan de båda bilderna nedan. Den lilla valpen har blivit vuxen och sidorna i boken blir allt fler. Med båda bilderna på skärmen minner det om hur snabbt valpar blir stora och än fortare tycks tiden passera. Idag har jag ytterligare ett foto att addera till växande rön och bildarkiv.

Neo Mahler 23maj 2017, Barbets en Bresse

Neo Mahler 23 maj 2020, i Åhus
Neo Mahler de la serve de la chapelle d'Alexandre i dag.
Comments