Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Griffon Barbet

Min erfarenhet att dela

Barbet Koi på språng ut i lugnt vatten


Då jag förespråkar allmän och öppen information och vet att det finns fler intresserade när det gäller den specifika typ av tremor som min hund ibland tillfälligt och kortvarigt kan visa så publiceras texten i sin helhet här. Öppet för alla intresserade att ta del av och för ointresserade att bläddra förbi.

Saklig information om tremor har jag efterfrågat hos Svenska Barbetklubben (SBBK) sen den dag för snart två år sedan då SBBK skickade ett brev till mig och berättade att min hund har ett allvarligt problem som varken min Barbet Koi eller jag var medvetna om. Allt sedan dess har jag fört en dialog med SBBK i ämnet tremor men också om vikten av att öppet, sakligt informera och diskutera. Denna dialog har också skickats till Svenska Kennelklubben (SKK) för kännedom.

Tremor är den medicinska termen för att beskriva ett symptom som visar sig som en skakning/darrning. Det finns många olika orsaker och anledningar till tremor. Varav en del kan vara helt naturliga till att vara ett symptom på en skada/sjukdom eller förgiftning. I detta fall handlar det om en lokal tremor som visar sig tillfälligt och kortvarigt i min hunds framben. Det ben som darrar är i kontakt med underlaget men inte viktbärande. Darrningen upphör omedelbart då vikten åter fördelas på den tass och ben som tillfälligt darrar.

Jag välkomnar SBBKs nyhetsbrev till medlemmar och stort hälsoartiklarna. Artikeln om tremor är av speciellt intresse då jag är ägare till en av de barbeter som omnämns i artikeln. Jag noterar att SBBK i vissa uttalanden spekulerar. Ingen enkät har gjorts till samtliga barbet ägare i Sverige eller i något av de länder där Barbet finns representerad. Det saknas uppgifter om symptomets egentliga spridning och förekomst, såväl inom som utom Sverige. En annan försvårande omständighet i kartläggande av nämnda symptom, är att det inte upplevs som en begränsning eller ens ett problem och kommer således inte barbetklubbar till kännedom. Ytterligare ett annat är att symptomet är ospecifikt och kan uppstå på grund av en rad olika anledningar. Inga vetenskapliga underlag finns att tillgå i fråga om denna typ av tremor för att uttala sig om slutsatser i än den ena eller andra riktningen. Då jag har sett fenomenet på ett flertal hundar av olika ras i liknande situationer är det också felaktigt att omnämna denna specifika typ av tremor som ett fenomen som enbart syns hos barbet. Inte i ett enda fall hos tremorrapportens omnämnda barbeter finns uppgifter om hälso- eller funktionsproblem. Samtliga hundar lever som vilken annan glad, frisk och aktiv hund.

Det är viktig att uppmärksamma att detta symptom också kan uppträda när en hund är glad, exalterad och ivrig t ex inför en stundande arbetsuppgift. Barbet är en arbetande hund och är en ras som konstruerades under 18oo-talets senare hälft för att främst användas som stötande och apporterande hund vid sjöfågeljakt då rasen med dess egenskaper lämpade sig väl för denna uppgift. Med sin tjocka päls, orädsla och stora arbetsvilja gavs goda egenskaper för att simmande ta sig fram i kalla och svårtillgängliga vattenmarker. Jaktinstinkt och ivern att arbeta och vara sin ägare till lags kan var en spekulation till darrning lika god som någon annan. Men spekulation är inte sanning och tills dess att vi har kunskap är det viktigt att vi förhåller oss till det vi med säkerhet vet. I enkäten anger de ägare vars barbeter visar på en tillfällig darrning i sina ben att de upplever sina hundar som friska och i sin fulla rörlighet. Hundarnas darrning är kortvarig och uppstår oftast i samband med sinnesrörelse. Den kortvariga darrningen upphör då hundarna sätter sig rörelse eller återfår sin fördelade kroppstyngd på den tass vars ben nyss darrade.

Hundarna visar på ett symptom och ett symptom är aldrig ärftligt, ett symptom kan alla uppvisa. En sjukdom utvecklar vi och en sjukdom kan vara ärftlig. SBBK fastslår i sina uttalanden att dessa hundar utvecklar tremor vilket är felaktigt i sammanhanget eftersom vi saknar kunskap och kännedom om bakomliggande orsak och därmed också dess ärftlighet.

I samtliga av SBBK hälsoreportage finns ingen författare angiven. Det saknas källhänvisningar vilket med fördel kunde anges för intresserade som vill fördjupa sig inom något ämne. I artikeln om tremor hade jag önskat att SBBK angett vilka klubbar utomlands och inom Sverige som tillfrågats. Ämnet intresserar mig och jag hade gärna tagit del av en källförteckning för att underlätta mitt sökande efter mer information, eller namnet på författaren så jag vet vem jag ska vända mig till för källhänvisning eller frågor.

Min egen barbet är frisk och synnerligen aktiv...en ung hane med stor energi som ibland ter sig som en utmaning för mig som hundägare men allra mest är han vår stora glädje och en rufsigt god, kärvänlig familjemedlem som ständigt finns i vår närhet. Vi deltar i kurser och utbildning, simmar och tar långa och många skogspromenader. Vi deltar på en och annan utställning för att få tillfälle att vila ögonen på en annan barbet och samspråka med dess ägare men också för att jag är intresserad av hur Koi förhåller sig till rasens standard genom att bli studerad och rasenligt bedömd. Koi lever sitt dagliga liv utan inskränkningar och är inte heller påverkad av de tillfälliga och kortvariga darrningar som ibland kan uppstå. Senast jag såg denna darrning på Koi var i förra veckan och en kväll på stranden när han ivrigt inväntar kommando för att apportera. Han lyfter ofta sitt ena framben vid sådana tillfällen, men ibland lättar han bara framtassen något från underlaget och under några sekunder uppstår en darrning som omedelbart försvinner när han springande kastar sig ut i vattnet för att inhämta sin apport. Ett fenomen som jag upplever mer likt en upprepad rörelsereflex än ett symptom. Liknande den jag själv kan få då jag sitter ner och bara har tårna mot underlaget och benet plötsligt börja darra. Jag vill också gärna veta varför denna darrning ibland ses och vill uppmuntra med att bidra till samarbete, kunskapsspridande och kunskapsutbyte i ämnet.

Hade jag för tre år sedan som oerfaren valpköpare i mitt sökande efter information, läst SBBKs tremorrapport hade jag aktat mig från att välja en valp från de hundar som berörs i rapporten. Med den erfarenhet jag idag har, hade jag inte tvekat en sekund över att välja en valp från omnämnda hundar på grund av denna typ av tremor, då oroar jag mig långt mer över helt andra överväganden när det gäller uppfödares avelsbeslut. Vad tillåter vi och vad väljer vi bort? Det är viktig med öppenhet och saklig information för såväl uppfödare som rashundägare. Vi kan gemensamt ständigt söka förbättra underlaget till hugade valpspekulanters fördel och inte minst för att stärka rasens hälsa genom delad kunskap och därmed också bidra till en hållbar framtid för den numerärt lilla och därmed sköra rasen barbet.

SBBKs tremorrapport avslutas med att önska en obduktion på en av berörda hundar. Jag ska uppriktigt säga att när Koi dör så kommer han att vila orörd och i närhet av oss, precis så som han levt. Jag kommer inte att låta obducera hans kropp. Av den enkla anledning att jag anser att forskningspengar först och främst bör användas inom områden som verkligen kan göra skillnad i nya rön och som kan förhindra ett lidande och förbättra en hunds liv och leverne.

Arbete, tid och resurser bör riktas till områden som kan bidra till en positiv förändring och som min veterinär uttalade till mig då jag förskräckt och rädd efter SBBKs brev bokat tid för en grundlig undersökning av min barbet och inga fel står att finna slutligen säger; ”Jag kan inte börja leta efter fel hos en besvärsfri och frisk hund när hela väntrummet sitter fullt av hundar som verkligen behöver min hjälp.” En klok och eftertänksam mening som jag aldrig glömmer och som återgav mig proportion och perspektiv på både min rädsla och situation. En insikt om att fokusera på verkligheten och prioritera i rätt ordning.