Måndag och det är lydnadsträning på schemat. Men det är också hög tid för lite ”fritt spring” för herrarna, i denna, vår nu så spirande gröna och inspirerande natur.

Hundar i stort och smått var glada deltagare i dagens ringträning. Åhus Brukshundsklubb med Ann-Catrin som rutinerad ringtränare gav goda råd och tips till oss som vill lära mer som handlers i vänsterspring. Koi och jag brukar delta i dem ringträningstillfällen som vår lokala klubb tillhandahåller under vår och höst. Det är inte bara för att lära om ringspring och om att göra läckra tulipansvängar...utan lika mycket om den sociala träningen för hundarna att kunna agera i olika typer av hundgrupper. En utmärkt konstellation av hundar med hussar och mattar och mycket av träning för ystra unghunden Koi. En annan positiv sidoeffekt av dessa träffar är att de erbjuder mycket av delade erfarenheter från de mer rutinerade utställarna. Jättevackert väder och glada miner hos både hundar och människor. Det bjöds på en härlig förmiddag fullt med lördagsgodis för stor som liten.



Det är inte lätt att hålla fyra tassar i marken när det är dags för kroppsbesiktning...är man ung och livlig uppstår i stället kanske något som kan kallas ringkärlek?



Tröttsamt är det också med ringspring så denna lilla Bichon Havanaisherre tog sig en liten mikrovila...



En annan liten linslus av samma ras som ovan ville bara vara en riktigt söt flicka för fotografen.



För de mer kortbenta ska det tränas på vackert stillastående på bord inför besiktning.



Andra är hur coola som helst – som denna Irish softcoated wheaten terrier som redan kan efter konstens alla regler.



Denna Beauceron ser ut att ha ”det” av naturen när inte kärleksföremålen stör koncentrationen.



Glömde ju fotografera min egen linslus idag, men de finns ju i massor, så det får bli ett gammalt från stranden istället.

Påsken bjöd på ömsom sol och moln och uteblivet regn. Så det blev mycket av uteliv och lyckliga hundar som rullar sig i sand och rutten tång och svalkar sig i kalla vågor. Men torkar snabbt av att rusa fritt på ängarna som ansluter till sanddynerna. Jag kan nog säga att det blev några uppskattade stunder för stor som liten herre. Några kilo sand tror jag att de bägge lyckades få med sig från stranden för jag har lokaliserat det mesta av den varan till den hundfria soffan...

Påskledighet med väderutsikter som ser både soliga och varma ut. Det innebär mycket av uteliv för grabbarna Bus och oss. Det hoppas vi stort på för vår del och önskar samma goda utsikter för Er! Och ett och annat gott på påskbordet, förstås! En God och Glad Påsk!

En Barbet, med sitt ursprung i Frankrike, tillhör en skör och liten raspopulation med en brokig historia som många av oss saknar vetskap om. Barbeten har tampats med många svårigheter i sin kamp för överlevnad och har stått på randen till att helt försvinna. Än idag är dess population farligt nära att kallas utrotningshotad. Jag tycker det är mycket intressant och häpnas av att läsa om rasens historia och dess problem och svårigheter i att bana sin väg framåt. En historia som i mycket också kan förklara varför rasen idag är så variationsrik i sitt utseende.

Det finns flera hängivna eldsjälar som bidrar till att sätta denna ras på kartan och som gör stora efterforskningar i dess historia och nutid. Ett omsorgsfullt och tidskrävande arbete för att bevara en passions karaktär och särart och som ser med tillförsikt och hopp om att rasen ska kunna möta framtidens ljus i levande form och inte i form av skrivna ord och illustrerade bilder. En helt ny site, bland många andra i detta ämne, är barbet-frenchwaterdog.com

En Barbet och hans skägg. På Koi är det allt som oftast fuktigt, om inte genomsurt. Det är fullt av allsköns naturdetaljer och matrester och för att inte tala om alla de doftämnen som allt nyhetsläsande fört med sig. Jag tror jag nämnt det förut...min oro för att skägget ska börja mögla...det doftar onekligen som om det vore en början till det. Men när det stadiet är nått är det hög tid för att fräscha upp skägget hans. Så skäggbaden med en rejäl rengöring och kamning är av naturliga skäl betydligt mer frekventa än helkroppsrengöringen. Så när Koi slickar sig om munnen undrar jag vilket av alla skäggsamlade ämnen han får mest smak och doft av...Idag är det skäggtvätt på schemat. Den saken är klar och bestämd utifrån vad mitt luktsinne säger mig!

Koi och hans nos. När vi är ute på promenad är hans nos nästan ständigt i marken. Han söker av minsta lilla och drar snabbt och effektivt över ytorna. Koi är helt uppslukad i sitt arbete. Man brukar likna denna aktivitet som hundars sätt att läsa dagens nyhetsblad. Genom nosen far doftspår som ger hunden aktuell och värdefull information om sitt närområde. Vad, vem, känd, okänd som passerat när. Det är några exempel på vad detta verkningsfulla organ kan informera om. Har han hittat något riktig intressant och extra läsvärt så är det näst intill omöjligt att nå fram till hans hörselorgan. Som om alla hans sinnen helt enkelt koncentrerats till den nos som gång efter gång drar in och ut i det ytterst lilla område som så totalt fångat hans uppmärksamhet. När hans hörsel så sakteliga börjar återvända till sitt rätta ställe är han färdigläst och redo för efterlämna sin egen faktanotis för nästa läsare.